Sex kvinnor samlas i Kapstadens hamn för att segla över Atlanten. De är fullständiga främlingar för varandra. De flesta är över femtio, på andra sidan om karriär och familjeliv. En all female crew. En ovanlig syn i en mansdominerad båtvärld. Men förpliktigar det? Och i så fall hur?
Tillvaron är saltstänkt och vindblåst, på en gång bedövande vacker och frustrerande futtig. Exponerad. Livsfarlig, om någon skulle göra fel. Flykt, förlåtelse eller en förbjuden önskan om frihet: var och en har sitt skäl till att söka äventyret.
I takt med att S/Y Malina rör sig genom vågorna blir den trånga båten en scen där det som besättningen bär inom sig spelas upp. I kontakt med elementen – stormen, havets djup, himlens väldighet – faller fernissan snabbt av. Vilka blir vi då?
Sagt om boken:
Lotta Lundberg kan det här, skapa intriger, driva handlingen framåt, varva enskilda storartade ögonblick ensam vid rodret i gryningen med kollektivets fördömanden.
Kulturnytt, Sveriges Radio
Miljön! Havet, vinden, vågorna. Kammarspelet under den väldiga himlen. Så fria, ändå så instängda med varandra.
Nerikes Allehanda
...en kollektivroman som med ett drivet och stigande tempo prövar gemenskapen och ankrar i en oväntat hoppfull slutsats...
SvD
Atlantsegling från Kapstaden. Sitta och ha nattvakten under stjärnhimlen. Forsa fram i sex-sju knop. Känna tyngden av båten och kraften i vinden. Ilningarna när man lyfts upp över en vågkam. Sjömil efter sjömil utan ett liv i sikte. Det verkar både fruktansvärt och fantastiskt. Lotta Lundberg vet vad hon talar om.
Expressen
En äventyrsskildring till havs och en fascinerande psykologisk berättelse
Västerbottens-Kuriren
I Båten bygger författaren ett relationsdrama på 47 kvm där läsaren blir den sjunde deltagaren, betraktaren – hur skulle jag själv agera och reagera? Berättelsen är oavlåtligt spännande. Lundbergs språk forsar fram som en segelbåt med perfekt vind, det finns inga grynnor.
BTJ
