Begreppet psykosocialt arbete är i dag väletablerat. Yrkesfältet har professionaliserats och det utvecklas kontinuerligt genom forskning och teoribildning.
Författarna har inspirerats av alla frågor de ställts inför i sina roller som handledare och utbildare, och de vill här vidareutveckla resonemangen kring idéer och metoder i det sociala arbetet, såväl praktiskt som teoretiskt. Utgångspunkt är att klienten tillmäts stort eget ansvar för att påverka sin situation.
I boken diskuteras den komplexa socialarbetarrollen. Hur kan man klargöra och strukturera den ofta upplevda otydligheten i denna? Likaså förtydligar författarna resonemanget kring vad utredande arbete är och dess förhållande till behandlingsarbete. Och hur ska man dokumentera ett arbete på bästa sätt så att denna dokumentation också kan användas för ett systematiskt uppföljnings- och utvärderingsarbete? Kan man använda sig av tiden, hur påverkar tidsmässiga aspekter det psykosociala arbetet? Är det betydelsefullt hur man formulerar frågorna som ställs till klienten?
Socialarbetaren har inte sällan en svårhanterlig funktion som samordnare mellan olika instanser, och här avhandlas olika förhållningssätt liksom det dubbla uppdraget, dvs att både klienten och samhället är uppdragsgivare. Klienten har inte alltid kommit frivilligt, hot om tvång kan finnas med. Inte desto mindre måste en överenskommelse med klienten finnas för en gynnsam behandling.
Som en bok i boken betecknar författarna kapitlet om psykosocialt familjearbete, där både nya metoder och vad som är överförbart från familjeterapin diskuteras.
Boken riktar sig till studerande inom socialt arbete och närliggande områden samt till yrkesverksamma inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och omsorg.
