I fråga om finländarnas religiositet och förhållande till kyrkan befinner vi nu oss i ett intergenerationellt brytningsskede. Detta framgår särskilt tydligt av hur millenniegenerationen och ännu yngre generationer förhåller sig till religionen. De bedömer sitt medlemskap i religionssamfund kritiskt och frigör sig från traditionella former av religionsutövning. Millenniegenerationen vill inte nödvändigtvis ha religionen med som ett inslag under livets högtidsstunder och förmedlar inte religionen vidare till sina barn. Under 2000-talet har andelen kyrkliga vigslar och dop sjunkit snabbt, likaså antalet kyrkobesök under kyrkliga högtider.
Religion till vardags och fest visar vilka uttryck religionen tar sig i finländarnas vardagsliv. Boken behandlar förändringen i värderingar och attityder samt finländarnas engagemang i religiösa samfund. Studien presenterar förändringar i finländarnas trosvärld och deras tankar om bön och stillhet. För första gången har det klarlagts vilken litteratur och musik finländarna ser som viktig ur ett livsåskådningsperspektiv. I boken behandlas också hjälpverksamhet, frivilligarbete och kristen fostran och den lyfter fram aktuella frågor, som hur man förhåller sig till ojämställdheten i samhället och klimatförändringen.
Religion till vardags och fest är en del av evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands fyraårsberättelse 2016–2019, där man drar nytta av flera olika enkät- och statistikmaterial. Boken stöder planeringen och utvecklingen av kyrkans verksamhet samt fungerar som läro- och kursbok. Den har skrivits av chefen för och forskare vid Kyrkans forskningscentral.
