I "Vulkanutbrott och istider" berättar några människor som har bipolär sjukdom (även kallad manodepressiv sjukdom) om sina sjukdomsperioder. De kan tidvis bli så energiska och idérika och uppleva så intensiva känslor att allt stegras till kaos. Under andra perioder kan det verka omöjligt att ta initiativ över huvud taget. Förmågan att känna intresse och livslust blir som förlamad.

Deras skildringar har många gemensamma drag. Men ändå blir ingen berättelse den andra lik. Den som har bipolär sjukdom märker ofta att andras berättelser kastar nytt ljus över den egna sjukdomen. Kampen för att få kontroll över den kan bli tydligare.

Den bild av sjukdomen som träder fram belyser också allmänmänskliga frågor kring sådant som självförtroende, kreativitet och självbedrägerier.

Berättelserna i boken är varvade med en diskussion om sjukdomens natur, om framväxten av mer effektiva behandlingsmetoder och om hjärnans sätt att reglera stämningsläge och aktivitetsnivå.