Att vara flicka eller pojke, att ha rötter i mer än en kultur, att vara barn och elev i möte med vuxna, att klara sig själv eller få särskilt stöd är erfarenheter som ingår i barns livsvärld i förskola och skola, i hem och på fritid. Hur upplevs de och vilka värderingar ger de upphov till?

I Barns livsvärld får genus, etnicitet, generation, särskilt stöd och värderingar var sitt kapitel som också anknyts till teorier inom varje område. Det är samma ungdomar i år nio i grundskolan som berättar om sin barndom och uppväxt och på så vis blir en sammanhållande länk mellan kapitlen. Boken vill också visa att i den komplexa verkligheten kan det vara så att olika kategorier som genus och etnicitet antingen inte uppmärksammas alls, eller flätas samman, förstärker varandra och ger upphov till nya värderingar om t.ex. rättvisa eller rasism. Sådana sammanflätningar sker både i enskilda barns livsberättelser och i en skolmiljö, och boken ger många exempel på detta. Teorierna på de olika områdena innehåller gemensamma komponenter och kan vävas samman. Detta görs med hjälp av livstolkningsbegreppet och Merleau-Pontys fenomenologiska livsvärldsfilosofi.

Boken riktar sig till studenter och forskare vid lärarutbildningen samt verksamma lärare.