Den samtida brasilianska novellkonsten är utpräglat urban, och liksom storstaden är den heterogen, bildrik och oförutsägbar. Sedan sextiotalet har mångfalden av stilar ständigt blivit allt större. 1970-talets boom har ofta beskrivits som en storhetstid för novellen i Brasilien, men egentligen har novellen sedan dess aldrig dragit sig tillbaka. Det finns en kontinuitet i viljan till förnyelse, från Clarice Lispector via Silviano Santiago till yngre författare som Adriana Lisboa.

Den här antologin tar avstamp med några moderna klassiker från sjuttiotalet, men tonvikten ligger på det nya. De flesta av bokens berättelser har skrivits under de senaste femton åren. Dagens brasilianska novellister visar upp en rad vitt skilda sätt att gestalta den moderna människans situation. Här finns extrem realism, formmässigt experimenterande, erotiska allegorier; här finns omsorgsfullt utmejslade karaktärer sida vid sida med klichéfigurer i masskommunikationens värld.

Antologin innehåller följande noveller:
João Anzanello Carrascoza: Navelsträngslikt
Luiz Ruffato: Yrsel
Tatiana Salem Levy: Modlöshet
Veronica Stigger: Olivia Tandpetare
André Sant’Anna: Mina memoarer
Adriana Lisboa: [Mikronoveller]
Amilcar Bettega Barbosa: Ärftligt
Cíntia Moscovich: Taket och spelmannen
Tércia Montenegro: DT
Marçal Aquino: Rost
Marçal Aquino: Fabel
Fernando Bonassi: [Mikronoveller]
Rubens Figueiredo: Utan de andra
Silviano Santiago: Days of Wine and Roses
Moacyr Scliar: Van Goghs öra
Márcia Denser: Vampyren på Alameda Casabranca
Caio Fernando Abreu : De där båda
Clarice Lispector: Ljud av steg
Luiz Vilela: Den sista rakningen
Lygia Fagundes Telles: Såpbubblans struktur
Rubem Fonseca: Den andre