Den samtida brasilianska novellkonsten är utpräglat urban, och liksom storstaden är den heterogen, bildrik och oförutsägbar. Sedan sextiotalet har mångfalden av stilar ständigt blivit allt större. 1970-talets boom har ofta beskrivits som en storhetstid för novellen i Brasilien, men egentligen har novellen sedan dess aldrig dragit sig tillbaka. Det finns en kontinuitet i viljan till förnyelse, från Clarice Lispector via Silviano Santiago till yngre författare som Adriana Lisboa. Den här antologin tar avstamp med några moderna klassiker från sjuttiotalet, men tonvikten ligger på det nya. De flesta av bokens berättelser har skrivits under de senaste femton åren. Dagens brasilianska novellister visar upp en rad vitt skilda sätt att gestalta den moderna människans situation. Här finns extrem realism, formmässigt experimenterande, erotiska allegorier; här finns omsorgsfullt utmejslade karaktärer sida vid sida med klichéfigurer i masskommunikationens värld. Antologin innehåller följande noveller: João Anzanello Carrascoza: Navelsträngslikt Luiz Ruffato: Yrsel Tatiana Salem Levy: Modlöshet Veronica Stigger: Olivia Tandpetare André Sant’Anna: Mina memoarer Adriana Lisboa: [Mikronoveller] Amilcar Bettega Barbosa: Ärftligt Cíntia Moscovich: Taket och spelmannen Tércia Montenegro: DT Marçal Aquino: Rost Marçal Aquino: Fabel Fernando Bonassi: [Mikronoveller] Rubens Figueiredo: Utan de andra Silviano Santiago: Days of Wine and Roses Moacyr Scliar: Van Goghs öra Márcia Denser: Vampyren på Alameda Casabranca Caio Fernando Abreu : De där båda Clarice Lispector: Ljud av steg Luiz Vilela: Den sista rakningen Lygia Fagundes Telles: Såpbubblans struktur Rubem Fonseca: Den andre