Historien är slut! Människan är historielös! Historieämnet är i kris!

Under det senaste decenniet har sådana utrop allt oftare gjorts såväl i media som i den vetenskapliga debatten. Historien diskuteras. Det har blivit viktigare att förhålla sig till det förflutna. Allt fler har också en åsikt om vad som är god och dålig historieskrivning och forskning. Denna bok försöker att reda ut vad som skiljer vetenskap från annan kunskap och historievetenskapen från annan kunskap om det förflutna.

Framställningen följer historikern genom de olika stegen i forskningsarbetet. Den börjar med att frågan ställs och diskuterar de olika sätt som finns att motivera den. Vidare diskuteras hur forskaren väljer metoder och källmaterial för att besvara sin fråga. Avslutningsvis behandlas de problem som vetenskapsmannen ställs inför när resultaten skall analyseras och förklaras. Det är ingen instruktionsbok i historieforskning, ingen kokbok. I möjligaste mån presenteras i stället alternativa synsätt som historikern väljer mellan under forskningsarbetets gång. Därför heter boken Fråga det förflutna. Forskarens fråga och val står i framställningens centrum.

I första hand riktar den sig till studenter i historia vid universitet och högskolor, men den är också en introduktion för den som vill få en överblick av den moderna historieforskningens utgångspunkter och arbetsmetoder.