I stormaktstidens Sverige utgavs en fornsaga där den mytiske svenske kungen Vilkinus ligger med havsfrun. Under denna tid kunde vanliga människor som påstod sig ha sådana förbindelser dock råka illa ut. År 1630 förhördes pigan Anna Larsdotter, som misstänktes ha fött näckens monstruösa avkomma. "Trollkarlen" Peder Jönsson avrättades tio år senare för könsumgänge och pakt med sjörået. Soldaten Sven Jönsson bekände 1707 samlag med skogsrået. Men, undrade en domstol, var väsendet ande, människa, djur eller monster?
Att ligga med gestalter som näcken och skogsrået betydde samlag med Djävulen eller hans demoner – så resonerade kyrkan och staten i Sverige under 1600-talet och delvis även 1700-talet. Vad som i folktron kunde vara en kontakt med naturens magiska makter blev officiellt ett djävulskt brott mot naturens gudagivna ordning. Genom rättsprotokoll, teologiska och naturfilosofiska skrifter, ballader, sägner och andra källor har Mikael Häll undersökt en tid då människor kunde dömas till döden för berättelser om älskog med naturväsen.
MIKAEL HÄLL är historiker, verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. Skogsrået, näcken och Djävulen är hans doktorsavhandling och den första boken med 1600- och 1700-talens svenska naturväsensföreställningar som huvudområde.