”Jag stiger ut i världen med mitt tunna hår, jämför det med andras, tappar den själsro jag kände framför spegeln. Jag förstår mig inte på mitt hår. Jag hatar det inte. Jag bara inte vet hur jag ska hantera det.”

Varför viker vissa sjalen tätt kring sitt ansikte? Och vad vet vi om kvinnan som slätar ut sin afro med lut och strykjärn? Varför har jag färgat mitt hår, och varför färgar du ditt?

Maria Antas (f. 1964) egen hårhistoria börjar på 1960-talet, i ett Finland där det råder brist på stylingprodukter. I boken flätar hon ihop sitt eget hår med allt det som finns runtom: den globala hårkosmetikindustrin börjande från Hans Schwarzkopf, löshårets väg från hinduistiska tempel till Hollywood, svenska popdrottningen Carolas försök att tämja en liten flickas afro, och pagen som symbol för kvinnornas befrielse.
En central fråga är varför kvinnor för att upplevas som vackra och sexiga måste ha långt hår? Antas ser den manliga schablonblicken på kvinnan och hennes hår överallt: I reklamen, i modeindustrin, i konsthistorien.

Boken koncentrerar sig på kvinnans hår, men kastar sidoblickar även på männens frisyrer under olika perioder från Napoleons armésoldater till Malcolm X och Johnny Rotten.
Hårindustrin omsätter 75 miljarder per år idag, år 2020 beräknas summan överstiga 90 miljarder. Antas bok om hår visar det faktum att ditt hår är inte bara ditt, det är big business och politik.

Maria Antas, född 1964, skriver associationsrikt, kunnigt och personligt. På kort tid har hon blivit en av våra underfundigaste och mest läsvärda essäister. Maria Antas belönades av Svenska litteratursällskapet för debuten En stor bok om städning (2013).