I Läsförståelse tränas eleven till att bli en aktiv läsare – en som läser för att förstå, och som löser problemet om man inte förstår.
Läsförståelse innebär i detta material allt från att förstå vad texten handlar om, bokstavligen, till att förstå textens budskap. Frågorna är konstruerade så att svaren måste sökas i texten och motiveras utifrån den, ibland i kombination med egna erfarenheter.
Frågor på grön tonplatta – informationen står klart och tydligt i texten.
Frågor på gul tonplatta – information och ledtrådar ges på ett eller flera ställen i texten.
Frågor på röd tonplatta – informationen står "mellan raderna". Här finns även frågor om textens syfte och budskap.
I Läsförståelse får eleverna möta olika texttyper, t.ex. berättelser, noveller, utdrag ur romaner, insändare, reportage, dikter, fabler, instruktioner, recensioner, inbjudningar och reklamtexter.
Man läser ju olika slags texter på olika sätt, och detta ska eleverna bli medvetna om och arbeta med. En läsare med genrekunskap har lättare att "genomskåda" en text och förstår, till exempel, att man i en insändare läser en persons åsikter, inte fakta.
I varje bok finns 22 texter, både faktatexter och skönlitterära texter. Några genrer återkommer i alla böcker, några i två eller tre, medan ytterligare några tas upp bara i en av böckerna. Textmängden och textens svårighetsgrad ökar i rimlig omfattning från bok till bok. Varje uppslag är ett kapitel. På vänstersidan finns den text som eleverna ska läsa och sedan arbeta med. På högersidan finns uppgifterna med de tre olika inriktningarna på frågorna. I del B, C och D finns dessutom en uppgift på högersidan att välja en överskrift till texten på vänstersidan.
I Läsförståelse C har frågor som tränar tolkning och reflektion, gula och röda frågor, fått större utrymme än i Läsförståelse B, och i Läsförståelse D tränas enbart den typen av frågor.
