Det är sent men inte för sent
Lars Wilsson tecknar en mörk bild av människoarten som aldrig tycks lära sig av sina misstag. Han beskriver hur kultur efter kultur har gått under efter att ha överutnyttjat jorden och kalhuggit skogarna.
Ser vi inte till att rädda vår odlingsjord kan vi heller inte rädda vår planet Jorden. Lars Wilsson delar med sig av sin imponerande bildning inom vitt skilda vetenskapliga områden: klimatforskning, historia, arkeologi, antropologi, biologi och genetik.
Människans påverkan på klimatet började med jordbruksrevolutionen för 10 000 år sedan. Då var människans inflytande på sin omgivning gynnsam eftersom den sköt upp den analkande istiden. Industrialismen har under sin korta tid ökat koldioxidhalten i atmosfären så mycket att vi nu är på väg mot en total avsmältning av den arktiska isen. Även industrijordbruket med följder som hybridmajs, GMO, kemikalieproduktion och jordflykt på den amerikanska prärien, är ett stort hot mot vår jord.
Trots allt visar Lars Wilsson att det finns vissa tecken på en spirande opinion som vill vända den negativa utvecklingen. Han förmedlar ett hoppingivande budskap om ett kretsloppsanpassat jordbruk, baserat på naturbeten och gräsvallar. Ett sådant skulle kunna försörja mänskligheten med näringsriktig mat och samtidigt ge oss ett klimat som är gynnsamt för vår civilisation.
Lars Wilsson har tidigare skrivit Rädda vår mat (2009), Välfärdens ohälsa (2002 och 2007) och Naturlig mat (2006). Samtliga böcker är utgivna på Optimal Förlag.