De olika versionerna har, förutom den första från 1913 och den rekonstruerade versionen, antingen en eller flera gånger satts upp på svenska scener. Tre av de versioner som avhandlingen berör är skapade i Sverige och en av dem kom till i Norge. De sistnämnds har inte nått någon större publik och förekommer förmodligen inte i någon av de böcker som behandlar Le Sacre du Printemps. De övriga är skapade av internationellt kända koreografer och deras versioner har turnerat runt världen i många år.
Eftersom jag skriver om händelsen ur ett historiskt perspektiv har jag beslutat att inte låta tillgången på material avgöra vilka versioner jag väljer, däremot påverkar källmaterialet hur jag kommit att förhålla mig till, och beskriva, danserna. Jag har inte heller avgränsat mig till versioner som jag själv tagit del av som scenföreställningar. En del av de koreografier som avhandlingen behandlar har jag helt enkelt inte haft möjlighet att se i sin helhet, andra har jag upplevt både som scenföreställningar och via videoupptagningar. Min avsikt är alltså inte att ge läsaren heltäckande analyser av de olika danserna, tvärt om, är mina tolkningar oftast fragmentariskt återgivna sekvenser som kan relateras till hur jag formulerar de frågor avhandlingen tar upp. De olika versionerna utgör i första hand utgångspunkten för begrepp som går att relatera till en övergripande idé om dansens implikationer.