Demokrati är idag en global angelägenhet, samtidigt som en stor del av världens befolkning lever under olika typer av icke-demokratiska styrelseskick. Varför lyckas vissa länder men inte andra med att bygga en fungerande demokrati? Vad innebär egentligen "demokratisering" och hur har man i forskningslitteraturen försökt att förklara detta fenomen? Vilken betydelse har ekonomisk utveckling och modernisering och vilken roll spelar den politiska eliten, den allmänna opinionen och den internationella kontexten? Kan man mäta graden av demokratisering i olika länder? I boken presenteras och granskas de viktigaste teoretiska och empiriska bidragen inom forskningen om demokratiseringsprocesser. Författarna diskuterar centrala begrepp som demokrati, transition och konsolidering, samt visar hur forskningen har utvecklats från den tidiga efterkrigstiden fram till idag. Boken är försedd med två appendix som ger rikligt med hänvisningar till demokratiindex, opinionsmätningar, tidskrifter och andra datakällor. Boken är främst avsedd för statsvetenskapliga studier men lämpar sig också väl för ämnen som sociologi, Europastudier, utvecklingsstudier samt freds- och konfliktkunskap.