Ett fritt samhälle bygger på yttrandefrihet, men hur mycket bör man acceptera när det gäller hets mot folkgrupp och angrepp på demokratin? I en demokrati utgår all offentlig makt från folket, men hur ska väljarna kunna kontrollera sina representanter? Vilken är den lämpliga uppgiftsfördelningen mellan juridik och politik? Ska en domstol kunna upphäva en lag som stiftats av den folkvalda riksdagen?

Författningspolitik handlar om reglerna för det politiska maktspelet. Sverige skiljer sig i flera avseenden från andra demokratier och bakom dagens system ligger en lång historia av intressekonflikter och idébrytningar. I Svensk författningspolitik skildrar forskare inom juridik och statskunskap den svenska konstitutionens framväxt. De historiska och internationella utblickarna bidrar till att öka förståelsen för de vägval som svensk politik står inför idag.

I denna femte upplaga har ett nyskrivet kapitel om fri åsiktsbildning tillkommit. Boken har också aktualiserats med hänsyn till forskningsläget och till de parlamentariska förvecklingarna efter valet 2018. Svensk författningspolitik vänder sig särskilt till studenter inom de samhällsvetenskapliga och rättsvetenskapliga områdena, men är också av intresse för alla som söker en djupare insikt i den politiska processen.