Finansmaktens centrala roll i den svenska författningen ställdes i blixtbelysning av de ekonomiska kriserna under 1990- och 2000-talen. Betydelsen av sambandet mellan statsförfattning och ekonomi har blivit uppenbart, liksom behovet av starka regelverk. Ett lands ekonomi påverkas på både lång och kort sikt av sitt konstitutionella och politiska system. Det är därför nödvändigt att betrakta finansmakten även ur ett rättsligt perspektiv. Det motiveras dessutom av att statsbudgeten numera överskrider 1 000 miljarder kronor.

I Finansmakten i författningen redovisas det svenska regelverket med utgångspunkt i regeringsformen och mot bakgrund av EU. Boken belyser det konstitutionella sammanhanget och den historiska utvecklingen samt behandlar statens budget och budgetprocess, dess utgifter, inkomster och egendom, upplåning, redovisning och revision samt Riksbanken som sedan 1999 har en självständig ställning gentemot både riksdagen och regeringen. På så sätt klargörs de rättsliga grunderna för Sveriges ekonomiska politik. Boken vänder sig inte bara till jurister utan även till ekonomer och statsvetare, såväl studerande som yrkesverksamma.