Eva Lundgren dekonstruerar den berättelsen genom att lyfta fram Algos bakgrund inom Theatertanz och visa att idealen där var att hitta ett koreografiskt språk som förenade klassisk balett och modern dans. I sina analyser av Algos produktioner tar hon fasta på stilblandningen och inspirerad av queer teori betraktar hon uppsättningarna som en lek med gestaltningar av genus, etnicitet och sexualitet. Dessutom tar Eva Lundgren fram teatertidskriften Scenens kritik mot Operan under 1930-talet och visar att den hade antisemitiska inslag, samt att tidskriften var involverad i John Forsells avgång som operachef 1939.



I ett avslutande kapitel analyseras den senare historieskrivningen om operabaletten under Algo. Eva Lundgren granskar boken Den svenska baletten, från 1945, som hon menar bygger sin kritik av Algos uppsättningar på normer från klassisk balett. Boken fick kritik för kapitlet om 1930-talet då den kom ut, men har fått stort genomslag i senare texter om Operabaletten under trettiotalet.