Detta är en efterlängtad bok som bidrar till utveckling av forskarhandledares kompetens och ger ett fördjupat perspektiv på doktoranders lärande. Med förankring i aktuell forskning behandlar författarna forskarutbildningens organisation, handledarens professionella praktik, doktorandens lärande samt utbildningens kvalitetssystem.

Kopplingen mellan teori och praktik utgör en röd tråd genom boken. Med autentiska fall och exempel från olika utbildningsmiljöer tydliggörs hur handledningen villkoras av både individuella och kulturella faktorer. Dessutom bjuder boken på många reflektionsuppgifter som kan hjälpa tänkandet framåt, både enskilt och kollegialt.

Boken riktar sig främst till handledare på forskarutbildningsnivå, oavsett ämnesområde och tidigare erfarenhet. Den kan med fördel läsas även av doktorander som är intresserade av att förstå sitt lärande och vad som förväntas av dem i utbildningen, samt av utbildningsansvariga som vill stärka utbildningens kvalitet.