I en tid när religionens återkomst diskuteras alltmer aktualiseras också frågan om gränsdragningen mellan religion och politik. I västerländska liberaldemokratiska samhällen har idealet om den sekulära staten länge varit normen för hur gränsdragning mellan religion och stat ska göras. Religionen får gärna vara en röst i samhällsdebatten, men i den statliga maktutövningen är religionen bannlyst. En statlig maktutövning på religiös grund skulle enligt anhängare av den sekulära staten vara både respektlös och konfliktalstrande.

I Bortom den sekulära staten prövas såväl den teoretiska som den empiriska grunden för argumenten om det sekulära idealet. Författarna visar att ett strikt sekulärt ideal inte förmår skilja mellan religion som är respektlös och konfliktalstrande och religion som inte är det. Konsekvensen blir att all religion utestängs, och religionens möjliga positiva effekter på samhällsutvecklingen uteblir.  Som ett alternativ till denna hållning lanseras i boken deliberativ konstitutionalism, som en teori om relationen mellan religion och politik som kan tillämpas för att tillvarata religionens resurser samtidigt som riskerna med det religiösa inflytandet tas på allvar. 

Boken ger en praktisk och pedagogisk introduktion till argumentationsanalys och normativ metod. Boken lämpar sig väl på kurser i ämnen som statsvetenskap, praktisk filosofi, religionsvetenskap och idéhistoria.

”Douglas Brommesson och Henrik Friberg-Fernros har skrivit en lärorik, intressant och angelägen bok.” Johan Tralau, docent i statskunskap,
Uppsala universitet.