Detta är en lärobok i analys av romaner, noveller och andra former av skönlitterärt berättande. I boken introduceras och diskuteras centrala termer inom den moderna narrativa analysen som berättare, fokalisator, röst och berättarnivåer men också mer tidlösa begrepp som tema, myt och genre.
I samband med presentationen av flera av begreppen utförs exempelanalyser. Det gäller verk av så skilda författare som Voltaire, Mary Shelley, Edgar Allan Poe, Jack Kerouac och Stig Dagerman. I några avsnitt vidgas perspektivet och skiftande sätt att relatera den studerade texten till olika typer av kontexter, intertexter och andra medier demonstreras. I andra avsnitt står aspekter av textens konstruktion i centrum. Boken avslutas med två kapitel om Hjalmar Söderbergs Pälsen respektive Selma Lagerlöfs Hämnd får man alltid.

Boken är i första hand avsedd för den grundläggande utbildningen i litteraturvetenskap på universitet och högskolor men kan också vara användbar för andra litteratur- och medieintresserade grupper.