I boken ges en bred bakgrund till det internationella och svenska utvecklingssamarbetets tänkande, strategier och politik från andra världskrigets slut till idag. Den följer trenderna för utvecklingsteorin, utvecklingsmålen och biståndspolitiken över årtiondena och diskuterar de ömsesidiga sambanden mellan dem. Läsaren får en bättre förståelse för varför världens och Sveriges bistånd ser ut som det gör idag. Matriser och kronologiska sammanfattningar av vad som hänt på olika områden ger effektiva översikter. Utvecklingssamarbetet utgör en del av den internationella politiska ekonomin och har därför olika motiv. Dess mål och processer påverkas av de globala maktförhållandena, men också av utvecklingsteoriernas växlingar och de internationella utvecklingsmål som läggs fast vid FN-konferenser och i andra sammanhang. Sedan det moderna biståndet började ges efter andra världskrigets slut och fram till idag har därför de biståndspolitiska trenderna växlat - internationellt och i Sverige. Samtidigt har utvecklingssamarbetets grundläggande mål - att minska fattigdomen i världen - legat ganska stabilt. Biståndets idéhistoria är skriven för universitetet och högskolors samhällsvetenskapliga grundutbildningar. Den kan även läsas med behållning av dem som arbetar med utvecklingssamarbete i myndigheter och frivilligorganisationer eller har ett intresse för biståndsfrågor.