Giorgio Ausiello; Pierluigi Crescenzi; Giorgio Gambosi; Viggo Kann; Alberto Marchetti-Spaccamela; Marco Protasi Springer-Verlag Berlin and Heidelberg GmbH & Co. KG (1999) Kovakantinen kirja
Giorgio Ausiello; Pierluigi Crescenzi; Giorgio Gambosi; Viggo Kann; Alberto Marchetti-Spaccamela; Marco Protasi Springer-Verlag Berlin and Heidelberg GmbH & Co. KG (2013) Pehmeäkantinen kirja
Studentlitteratur AB Sivumäärä: 184 sivua Asu: Pehmeäkantinen kirja Julkaisuvuosi: 2019, 02.01.2019 (lisätietoa) Kieli: Ruotsi
Idealet för den ”modärne” ingenjören för hundra år sedan var en världsman som förutom tekniken skulle förstå sig på samhällsfrågor och leda samhällsutvecklingen. Det idealet hade svårt att hävda sig under lång tid, och ingenjörer betraktades tidvis som ”fackidioter”. Ingenjörer blir ofta ledare inom vitt skilda fält där deras ideal får stor betydelse för hur teknik utvecklas och tillämpas. Vilka professionella ideal bör en ingenjör ha, utöver strävan efter skicklighet inom sitt teknikområde? Boken argumenterar för sex moderna ingenjörsideal. Det första gäller humanistisk insikt där historia, skönlitteratur och filosofi introduceras genom ingenjörers glasögon. Framtidsinriktad global överblick är det andra idealet, där prognoser och globala framtidsbilder dryftas. Etik och professionell integritet, det tredje idealet, handlar om ingenjörers moraliska ansvar och integritet. Det fjärde idealet, självinsikt, tar upp frågor om förhållandet till rationalitet, risker och allmänmänskliga mentala brister. Slutligen presenteras hållbarhet respektive jämställdhet som professionella ideal.
Boken riktar sig till tre grupper av läsare. Som akademisk lärobok riktar den sig till studenter och lärare på tekniska och naturvetenskapliga fakulteter. För yrkesverksamma ingenjörer, naturvetare och ekonomer liksom till akademiker inom humanvetenskaperna kan den vara till hjälp i tvärvetenskaplig forskning och samverkan. För den breda allmänheten ger boken en översiktlig bild över teknikens och ingenjörers roll i samhället och kan, icke minst, ses som ett bidrag i debatten om vad bildning kan vara.