Att leva med tiden handlar om vad ålder och åldrande kan betyda i olika sammanhang och hur betydelsen förändras över tid och rum. I boken diskuteras olika samhälls- och kulturvetenskapliga perspektiv på ålder och åldrande. Boken belyser vilka konsekvenser vetenskapliga sätt att se på åldrande kan få i analys av, och relation till, vardagsliv, vetenskaplig verksamhet och i det offentliga livet.

Förutom historiska tillbakablickar presenteras också teorier om ålder, normalitet och identitet samt ålder ur ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet lyfter fram ålder som något som görs eller iscensätts i relation till kön och kropp. Ålder kan därmed också ses som en grund för en maktordning i samhället, som manifesteras inte minst genom ålderism och negativa stereotyperingar relaterade till ålder i olika sammanhang, som till exempel media och litteratur. I boken beskrivs också erfarenheter att åldras i ett transnationellt sammanhang, och hur man utifrån ett livsloppsperspektiv kan förstå platsers och tingens innebörd för sociala identiteter.

Boken riktar sig i första hand till studenter på socionom-, lärar- och vårdutbildningar samt inom samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga ämnen som sociologi, etnologi och psykologi, men bör vara av intresse för alla som arbetar med människor och frågor som berör ålder eller ålderskategorier.