En varm sommareftermiddag trängdes bönder och drängar i en allt kvavare och kaotisk trappa i Skänninge rådhus. I en sal på andra våningen fanns ett vidunderligt kreatur, en elefant, att beskåda mot betalning. Men snart övergick knorrandet över de höga priserna och oordningen till ett egelrätt upplopp där både elefantägaren och den lilla stadens ordningsmakt fick fly fältet. Sveriges första, och antagligen enda, elefantupplopp var ett faktum.

I Det stora elefantupploppet skildras detta, och fyra andra upplopp från Sveriges bråkiga 1800–tal, i omsorgsfull detalj. Centralt i de fem spännande berättelserna är utgångspunkten att även upploppsmakare förtjänar att studeras och framställas som självständigt tänkande människor med drivkrafter och föreställningsvärldar som uppenbarligen fick dem att riskera både liv och frihet.

Genom artiklarna tas läsaren med på en resa genom de karga öländska skogsbygderna, en av Europas bråkigaste huvudstäder, svältens Jönköping och de värsta kravallerna i Lunds historia. De upplopp som skildras grundar sig i så vitt skilda orsaker som dyrtid och strejkbryteri å ena sidan och rätten till det offentliga rummet eller rent av endast till förströelse å den andra. För den samtida läsaren kan det kanske vara svårt att se hur en elefant kan vara orsak till ett upplopp. Men det som förenade landsbygdens och städernas arbetande klasser var de djupt rotade folkliga föreställningar om rättvisa som drev dem att ta till upploppet som vapen.

1800-talets småfolk bar helt enkelt en annan värld i sina hjärtan. En värld som stod i skarp motsättning till den framväxande kapitalistiska ordningen och i mötet mellan de två uppstod en inte sällan öppna sociala konflikter.