Andrés Brink Pinto; Magnus Olofsson; Martin Ericsson; Martin Nyblom; Stefan Nyzell; Andrés Brink Pinto; Magnus Olofsson Pluribus (2011) Pehmeäkantinen kirja
Magnus Granlund; Christer Olofsson; Ola Schönning; Michael Sjöberg; Michael Sjöberg; Lennart Stéen; Marie Svendenius Studentlitteratur (2012) Pehmeäkantinen kirja
Magnus Granlund; Christer Olofsson; Ola Schönning; Michael Sjöberg; Lennart Stéen; Marie Svendenius; Madeleine Randquist Studentlitteratur (2013) Pehmeäkantinen kirja
Michael Sjöberg; Magnus Granlund; Lennart Stéen; Marie Svendenius; Ola Schönning; Christer Olofsson; Madeleine Randquist Studentlitteratur (2011) Pehmeäkantinen kirja
Christer Olofsson; Michael Sjöberg; Magnus Granlund; Ola Schönning; Marie Svendenius; Madeleine Randquist Studentlitteratur AB (2010) Pehmeäkantinen kirja
Madeleine Randquist; Malin Christensson; Magnus Granlund; Lars Lund; Christer Olofsson; Ola Schönning; Jimmie Söndergaard Studentlitteratur AB (2021) Pehmeäkantinen kirja
Malin Christensson; Magnus Granlund; Lars Lund; Christer Olofsson; Jimmie Söndergaard; Fredrik Wernheden Studentlitteratur AB (2022) Pehmeäkantinen kirja
Martin Rörby; Petra Engström Alexander; Anders Olofsson; Henrik Orrje; Diana Uppman; Magnus Persson; Cecilia Hägglund Skog RE Tomteboda AB (2022) Kovakantinen kirja
Martin Rörby; Petra Engström Alexander; Anders Olofsson; Henrik Orrje; Diana Uppman; Magnus Persson; Cecilia Hägglund Skog RE Tomteboda AB (2022) Kovakantinen kirja
Malin Christensson; Magnus Granlund; Lars Lund; Christer Olofsson; Jimmie Söndergaard; Fredrik Wernheden Studentlitteratur AB (2023) Pehmeäkantinen kirja
Madeleine Randquist; Malin Christensson; Magnus Granlund; Lars Lund; Christer Olofsson; Jimmie Söndergaard; Fredrik Wernheden Studentlitteratur AB (2024) Pehmeäkantinen kirja
MELLAN 1867 OCH 1869 försökte hundratals människor från skånska godsbygder med hjälp av skatteansökningar, arbetsnedläggelser och vardagligt motstånd vinna äganderätt till ett stort antal arrendegårdar som tillhörde inalles ett tjugotal skånska storgods. De hävdade att gårdarna i själva verket inte tillhörde godsägarna, utan att de med rätta var deras. I ett och ett halvt år rasade den understundom dramatiska men hopp lösa striden i domstolar, press och riksdag. Både mordförsök, husockupationer och skottlossningar ägde rum. Myndigheterna såg sig flera gånger föranledda att mobilisera soldater för att lugna ned de upprörda sinnena och hindra öppen revolt. Denna hätska strid om jordäganderätt har kommit att kallas för Tullbergska rörelsen efter fd korporalen och bondadvokaten Samuel Tullberg, som kom att bli rörelsens centralgestalt genom sin rastlösa verksamhet som sakförare å deltagarnas vägnar. Tullbergska rörelsen handlar om denna bortglömda konflikt och de människor som deltog i den. Olofsson försöker synliggöra Tullbergska rörelsens deltagare och deras föreställningar kring frälsejorden och det samhälle de levde i och därigenom rekonstruera en sedan länge utdöd folklig kultur.