I Patronus tre huvudavsnitt Sonen, Fadern och Farfadern tecknas barndom, vuxenblivande och åldrande som ett sökande efter ett hem, en trygghet, förlåtelse, liv och död. Genom det poetiska språket och rytmen förs läsaren in i sinnliga scener och mikrobiotoper med lager av mystik. Det doftar, det låter, det känns. Via fotnoterna och det associativa skrivandet vecklar berättelsen ut sig. Patronus är en syskonroman till romanen Hyperdulia.