Jag besökte mitt hemland 2006 efter 26 år i Europa. Dikten ”hennes pappa har precis kommit hem” har jag skrivit efter min tillbakaresa som påminde mig om barndomen i de trakter jag växte upp. Min pappa hade en häst när jag var barn. När jag läste dikten för mina föräldrar blev de båda överraskade och tårögda och sa att pappa precis så hade kommit hem en dag efter en syrienresa.
Tänk att vi människor kan lagra de tidiga minnena så länge. Minnen som jag inte längre trodde att jag hade. Men i rätt miljö kan de dyka upp i vårt medvetna och leva på nytt.
Min mormor har en central plats i mina dikter. När morfar dog flyttade mormor in hos oss. Jag var då tre och ett halvt år gammal. Mormor var den av de vuxna som jag hade närmast relation till, eftersom mamma och pappa var upptagna med sina respektive sysslor.
Min pappa har alltid varit min största idol. Jag har alltid längtat efter hans närvaro när han inte var hemma. Som barn var han fåraherde, i ungdomen hade han ett fritt liv när han red på de öppna vidderna med sina kamrater och smugglade varor såsom guld, siden och ädelstenar på hästryggen.
