De flesta av novellerna i Georgien berättar är hämtade från 2000-talets Georgien. Antologin innehåller i både tematisk och stilistisk mening omväxlande noveller om det samtida Georgien, som på ett märkligt sätt ser ut som olika bitar av ett och samma pussel. Den georgiska litteraturen har genom historien präglats av två stora men sinsemellan olika krafter: den kristna kyrkan och ockupationsmakten Ryssland/Sovjet. Sedan frigörelsen från forna Sovjetunionen på 1990-talet har den georgiska prosan fått nytt liv genom en ung generation författare som visserligen fötts under sovjettiden, men som inte ämnat skriva enligt de gamla sovjetiska påbuden. I Anina Tepnadze initierade förord får läsaren en god överblick över de författare och teman som präglat den georgiska litteraturen. Georgien berättar är inte bara en givande ingång för alla som är intresserade av Georgien; den erbjuder berättelser som ingen kan förbli likgiltig inför.