LO beslöt 1946 att tillsätta ett särskilt kvinnoråd. Mot bakgrund av LOs historia var beslutet unikt. Tanken på att de kvinnliga medlemmarna utgjorde en särskild grupp med särskilda intressen hade tidigare avvisats bestämt. Arbetarklassens män och kvinnor hade enligt LO gemensamma, klassbestämda intressen och skulle därför arbeta tillsammans.
Vad fick det då för betydelse att LO frångick sin tidigare negativa inställning till kvinnliga säråtgärder? Vad innebar tillkomsten av ett kvinnoråd för organisationens kvinnliga medlemmar? Vilken betydelse fick det för LOs val av facklig politik? Det är dessa frågor som utgör kärnan i denna bok. Men kvinnorådets verksamhet väcker även frågor av en mer övergripande karaktär. Kvinnorådets historia aktualiserar också begrepp som klass och kön och deras inbördes förhållande. Dessutom ställs intressebegreppet på sin spets. I de fackliga sammanhangen kom kvinnorådet att utmana föreställningen om de könsneutrala genensamma klassintressena. Inom politiken och i de större kvinnoorganisatoriska sammanhangen var det däremot tanken på speciella och för alla kvinnor gemensamma intressen som kom att rådbråkas.