STATSRÄTTENS GRUNDER utgör en kommentar av 2011 års reviderade regeringsform. Statsrätt handlar visserligen om formalia kring riksdagsval, regeringsbildning, normgivning, etc., men det gäller att inte tappa bort statsrättens rent praktiska ibland rentav dramatiska anknytning till vårt samhällsliv. I läroboken eftersträvas både ett helhetsperspektiv (frågor ska sättas in i ett större sammanhang) och ett vardagsnära perspektiv. Fundera t.ex. över följande frågeställningar:
• Göteborgskravallerna 2001 väckte frågan om kända bråkmakare ska kunna ”buras in” i rent preventivt syfte för att inte störa ordningen vid EU:s toppmöten e.d. Men kan någon verkligen frihetsberövas för vad han eller hon ev. tänker göra?
• Efter riksdagsvalet 2010 kom ett nytt parti, Sverigedemokraterna, att få en vågmästarroll i riksdagen och fick på så sätt en ny plattform för sina delvis kontroversiella åsikter. Hur ska ev. främlingsfientliga utspel hanteras inom ramen för ett demokratiskt statsskick?
• Påverkas vår konstitutionella monarki av att kungen, rikets statschef, ”löper gatlopp” i skvallerpressen såsom skett våren 2011? Kan kungen avgå frivilligt eller tvingas att avgå?
Vad säger egentligen konstitutionen om dessa och andra frågor? En naturlig utgångspunkt är att vi i Sverige försöker värna ett öppet demokratiskt samhälle, där alla högt uppsatta politiker likväl som psykiskt labila människor ska kunna röra sig fritt utan särskild bevakning, där t.o.m. poliser under pågående brottsutredningar kan ”läcka” till pressen utan att deras chefer får söka efter dessa läckor. Ibland finns säkra svar i våra författningar för vad samhället ”kan” eller ”får”, andra gånger är svaren mer osäkra, mera s.k. kvalificerade bedömningar. RF av år 2011 är framförallt moderniserad i språk och struktur, men innehåller en del nyheter som t.ex. att det länge kritiserade uppenbarhetsrekvisitet i samband med lagprövning har strukits. Ännu ett exempel är att domstolarnas ställning har förstärkts och att de nu regleras i ett eget kapitel i grundlagen (RF 11 kap.). Även kommunerna har fått ett eget kapitel (RF 14 kap.), men formuleringen av den proportionalitetsprincip som avser att skydda den kommunala självstyrelsen visar på en ambivalens (riksdagen ”bör” inte gå ”utöver vad som är nödvändigt”).
Wiweka Warnling-Nerep är professor i offentlig rätt och kursföreståndare i statsrätt vid Juridiska fakulteten på Stockholms universitet. Annika Lagerqvist Veloz Roca är docent och lektor i offentlig rätt, Jane Reichel är docent och lektor vid Juridiska institutionen, Uppsla universitet.
