Ett kolon är Wisława Szymborskas senaste diktsamling. Den rymmer nyktert behandlade barn- och ungdomsminnen, illusionslösa vardagsbilder och ironiska allegorier – vid sidan av ordlekeri, försiktiga dagdrömmar om lyckliga slut och det slags distanserat ­exakta men kärleksfulla dikter om människan och hennes be­svärliga situation som är Szymborskas kännetecken. Sällan har poesin förefallit vara en naturligare form för att reflektera över tillvaron, och sällan har nuet förefallit vara viktigare, trots historiens dramatik och de egna framvällande minnesbilderna. Nuet (ett kolon) är den självklara position från vilket allt bedöms och livet öppnar sig mot den framtid (punkt eller utropstecken) som vi inte kan veta något om. I nuet finns Wisława Szymborska och skriver dikter som tycks rymma hela livet.

Wisława Szymborska är född 1923 i Kraków, där hon fortfarande är bosatt. 1996 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur. Ett kolon är liksom lejonparten av hennes tidigare böcker översatt av Anders Bodegård.