Vivian Wahlberg fick inte gå i realskola.  Du kommer aldrig att klara av det, sa hennes mor. Orden blev ett eko som kom att följa henne under hela hennes karriär som internationell vårdforskare.I Kulörta lyktor får läsaren inte bara följa henne på forskarresorna runt om i världen  utan också på hennes inre resa från flickan som var för obegåvad för att få gå i realskola till de doktors- och professorstitlar hon senare kom att erövra. Författaren pekar på de möjligheter som ryms inom varje människa även om starten verkar ogörlig och utan hopp. Hon pekar också på det mörker som en extrem frireligiositet kan innebära med underströmmar av rädsla och hot, inte minst hos unga människor. Självbiografier brukar vara antingen fyllda av bitterhet och gamla oförrätter, eller så är de skrivna med en tillbakablick fylld av värme och förlåtelse. Kulörta lyktor tillhör den senare sorten, skriver förlagets lektör och bedömare. Boken sträcker sig från slutet av 1800talet fram till våra dagar. Den beskriver livet från födelse till död. Här finns skildringar från forskarbesök hos bl. a. indianer i Klippiga bergen, inuiter i Arktis, aboriginers i Australien; det fattiga Indien och den mytiska Påskön.