Ämnet historia står inför stora utmaningar. Globalisering, migration och mångkultur präglar i dag det svenska samhället, vilket får konsekvenser för tolkningen av historieämnet i skolan. Krav finns på att historieundervisningen individualiseras och ger röst åt tidigare marginaliserade grupper, tolkningar och perspektiv. Förmåga till kritisk reflektion betonas dessutom starkt i skolreformen GY 2011 och i den nya lärarutbildningen.

I den här boken söker författaren svar på frågor om ämnets innehåll och syfte genom att intervjua elever, lärare och läroboksförfattare. Han gör även en översyn av historiedidaktiska metoder, teorier och begrepp som präglar kursplaner i historia, historiedidaktisk forskning och undervisning.

Mötet med gymnasieeleverna visar att det finns en relation mellan identitet, syn på historieämnet och historiemedvetande. För att belysa denna fråga studerar författaren vilken betydelse etnicitet har för elevernas identitetsskapande och hur etniciteten i förlängningen påverkar deras syn på historieämnets innehåll och syfte.

Författaren förespråkar ett kritiskt förhållningssätt till historiebruk och historieförmedling och ger förslag på undervisningsstrategier som utvecklar elevernas kritiska förmåga och skapar en dialog om hur historisk kunskap skapas, används, förmedlas och uppfattas.

Vanja Lozic är fil. dr i historia och verksam vid Lärarutbildningen, Malmö högskola.