Heder uppfattas i hederskulturer som ett ting, som något man har eller inte har. Hedern är axeln som livet roterar kring. Och hedern är handfast. Det finns inget tvivel om vilka regler som ger eller berövar heder. Vanheder är hederns bortfall, den totala förlusten av position, anseende, aktning, inte bara för individen utan för släkt, stam, klan eller kast. Hedern är kollektiv,
Unni Wikan, norsk socialantropolog, går i denna bok igenom rättsfall där hedersmord varit huvudtemat. Hur förstå fenomenet hedersmord? Hur kan dödande skänka ära. I krig kan dödande vara ärofullt, men i fredstid? Och inom familjen?

»Wikan avlägsnar lager på lager, och kvar står till slut den brutala, kontrollerande och allt överskuggande Hedern». /Morgenbladet