I mitten av 1800-talet blev kvinnosaken en fråga som engagerade många. En rad personer, däribland flera riksdagsmän, tog strid för kraven på frihet för kvinnor och jämlikhet mellan könen. Målet var inte bara att kvinnor skulle uppnå det som män redan hade.

Inga reella förändringar var möjliga om inte män och därmed normer för manlighet också påverkades. Anspråken på frihet var kontroversiella, inte minst som manlighetens konstruktioner kritiserades för att underblåsa sexuellt förtryck av kvinnor.

Friheten att välja livsväg och frihet från förtryck, var det som merparten av 1800-talets feminister samlades kring. Men skillnader fanns förstås. Hur långt man ville gå i förändringsarbetet och vilka moralregler som skulle följas var de största stötestenarna.

Boken Upp systrar, väpnen er! skildrar utvecklingen av kvinnosaken i Sverige från 1840-talet fram till 1880-talet då en organiserad kvinnorörelsetog form. Ulla Manns är idéhistoriker och undervisar i genusvetenskap vid Södertörns högskola, Stockholm.