Som sjuttonåring bryter Anna upp från sin hem­miljö i finska Tornedalen för att skaffa sig en framtid i Sverige. Språksvårigheter, trångboddhet, fackföreningarnas vara eller inte vara gör tillvaron svår för Anna och hennes man, Abram, då de har helt olika uppfattningar. Anna upplever spritmissbrukets konsekvenser, kvinnors utsatthet, klasskillnader och sågverks­patronens godtyckliga handlande och makt över arbetarna. Värst av allt är upptäckten att hon, som inflyttad och finsktalande, betraktas som andra klassens människa. När endast barnens sparpengar återstår och arbetstillfällena blir färre och färre tvingas Anna och Abram att fatta ett beslut. Amerika är uteslutet. I Malmberget har man börjat bryta malm. De hör talas om höga löner och ord som trygghet, utveckling och framtid. Inspiration till romanen Har man inte folk tar man finnar har Ulla Brännström Englsperger hämtat ur sin egen mormorsmors liv. Boken utkom första gången 2018. I del två, Hon är ändå bara flicka, fortsätter berättelsen om Anna och hennes familj.