Globalisering är ett begrepp som bitit sig fast. Orsakerna är många. Stockholm har pekats ut som en av de 40 viktigaste ?noderna? i globaliseringen. Storföretagen rör sig allt friare över nationsgränserna. Stadskärnorna blir mer och mer homogena med en cyklande, lattedrickande medelklass som starkt påverkar utvecklingen, handlande på Bondens Marknad. De sociala medierna utvecklas lavinartat och har stor betydelse här, liksom för demokratirörelsen i Nordafrika och Mellanöstern, i Kina och Ryssland.

I de globaliserade konflikternas spår har stora folkgrupper tvingats på flykt för sin överlevnad, andra har emigrerat för att skaffa sig bättre levnadsvillkor och/eller för att deras kunskap efterfrågas i deras nya hemland. Turismen står i dag för 5 % av den globala ekonomin och fortsätter växa med städerna som främsta mål, vilket redan märks i Stockholm. Samtidigt demonstrerar jordens stigande temperatur hur miljöfrågorna globaliserats, miljöpåverkan kan inte längre bara betraktas som något privat eller lokalt, den får konsekvenser världen runt.

S:t Eriks årsbok vill belysa hur Stockholm tar sig an och formas av globaliseringen, men blickar också tillbaka på den ?förglobaliserade? tiden. Redan innan staden grundats hade vikingarna rest sina runstenar över dem ?som gav föda åt örnarna?. Att det var behovet av en exporthamn för Bergslagens koppar och järnmalm som lade grunden för stadens uppkomst och utveckling är väl känt, men vilken roll hade egentligen Lübeck och hansan?

Har historieskrivningen varit alltför nationellt begränsad? Under 1600-talet blev Stockholm en ?nod? i ett större europeiskt maktspel och med Ostindiska kompaniet nådde handeln Kina. Den stora betydelse olika invandrade grupper haft, som tyskar och holländare, finns anledning att framhålla när rädslan för förändringar och det främmande griper kring sig.

Utformningen av stadens gator och byggnader har till stor del inspirerats och inte sällan ritats av internationella arkitekter. Då och då har det ändå förekommit konflikter mellan vad som uppfattats som nationell identitet och utländskt inflytande. Vad betydde arkitektstudenternas långa studieresor som ibland sträckte sig bortom Europas gränser? Nationalromantik eller International style? Problematiken är gammal, men varje tid kräver sitt svar.