Boken I Vattumannens tid? är en bok om 1968 års auktoritetsuppror och dess betydelse i dag vill visa hur de värden som låg till grund för auktoritetsupproret - jämlikhet och solidaritet, rationalitet och universalism - underminerades av händelseutvecklingen på 1970-talet, så att varken idealen eller det goda samhället förverkligades. Boken skildrar 1968 och åren därikring som ett nedrivande av det moderna samhällets auktoriteter och som ett uttryck för de nya politiska och sociala skiljelinjer som växer fram i den kommunikationella revolutionens och nätverkssamhällets spår.



Men auktoritetsnedrivningen innebar också ett ifrågasättande av de kollektiva normer som utgjort grunden för de gamla auktoriteterna. Upplösningen och villkorandet av dessa kollektivt omfattade normer osynliggjorde individens plats i samhällsgemenskapen. "Satsa på dig själv" blev parollen för dagen. Självförverkligande i olika former fick högsta prioritet. "Jag, jag, jag" ekar fortfarande tomt och iskallt i de flesta samhällssfärer.



Författarna argumenterar för att de värden som var 1968:s vårdegrund - jämlikhet och solidaritet, rationalitet och universalism - både kan och bör återupprättas i ett individualiserat samhälle för att samhällsutvecklingen ska leda till det goda samhället för de enskilda medborgarna.