Berättelsens huvudperson, Aino, en ung ingermanländsk flicka från Leningrad-området, var ett av de tusenden och åter tusenden som före eller under II världskriget deporterades från sina hem till Sibirien. Under tio år kämpade hon för sitt liv, många såg han dö, många bara försvann. När hon själv hade det som svårast, kunde hon ingenting annat än gripa efter ett halmstrå, som sedan genom åren blev hennes räddning.
Aino förstod också, att just hon var utvald att berätta, inte bara om sitt eget öde, utan även om sina medmänniskors levnadsskeden. oftast med tårar i ögonen, med smärta i hjärtat. Men det är hon, en gång en ung fånge i Lena-flodens delta, som både i sin yttersta ärlighet och i sin växande styrka plötsligt påvisar läsaren en ny väg till livet - till en kvinnas inre frihet och bubblande glädje. När tiden är inne...