1809 klövs Sverige. Finland förenades med Ryssland, Norge fem år senare med den avmagrade Moder Svea. Två unioner med uppenbara bröllopsbesvär tillkom. Nationalstaterna växte sig starka, äktenskapen sprack. Finland och Sverige, som aldrig utgjort någon union, fann sig inte i de nya mesallianserna. Det påtvungna särboskapet fungerade inte. Exilfinnar i Stockholm skrev författningar för storfurstendömet, och Runeberg och Topelius förklarades i Sverige höra till det nya statsskickets tid. Det går bara att översätta Emil i Lönneberga till finska, då illbattingen blev ordförande i den svensk-finländskt unika kommunalnämnden, och han har även i Vaahteramäki fått hålla sig till Sveriges rikes lag, Ruotsin valtakunnan laki, som i dag är renare bevarad östanhavs än i Sverige.