Vi skriver väl alla dagbok i någon form? Några av oss är mera ambitiösa än andra. För vissa övergår dagboken till att bli ett slags konstverk i sig där text och bild integreras till något nytt. Man kompletterar orden med teckningar, klipper in bilder, färglägger och fyller sidorna med ibland egensinniga funderingar och utrop. På så vis föds den visuella dagboken. Läsaren står liksom utanför och kikar in och får på så vis tillträde till annars hemliga rum.
I Dagboken som konst behandlas tio svenska konstnärer som arbetat eller arbetar med dagboken på ett okonventionellt sätt, alltifrån Anders Zorn via Ragnar Sandberg, Roland Svensson, Madeleine Pyk och Owe Gustafson till ur en yngre generation Simon Gärdenfors.
Förre riksbibliotekarien och riksarkivarien Tomas Lidman har under sina många år i arkiven haft åtskilliga tillfällen att bekanta sig med arkivmaterial av olika slag och behandlar här i boken ett antal fascinerande och delvis helt okända konstnärsdagböcker.