Om konstnären Eva Forsbergs grafik från 1950-talet till idag.

»Den känsliga psykologin och förmågan att fånga människor mitt i ögonblicket finns i hög grad kvar i den stora bilden. Därtill har ett bärande tema genom hela konstnärskapet fått ett överraskande handfast uttryck: livet och individen som tillfälligheter, ett ögonblick framstigna ur en mer eller mindre oorganiserad bakgrund för att i nästa ögonblick försvinna tillbaka in i den, får här direkt reliefverkan. En människa kan antydas med ett ansikte, en hand, ett stycke av armen. Bakgrunden, med sin levande ådring, blir på det sättet ett i någon mån födande kaos, ur vilket vi framträder som fragment. Det är som trängde människorna genom en yta som gör motstånd, vilket får till följd att bara vissa delar blir synliga.« ur Tom Hedlunds text.