Många har säkert någon gång stött på orden kappe, aln, fjärding, lispund, skeppund, skålpund, bal och tum. De är alla gamla benämningar på mått och vikter, men numera är det inte längre sagt att man vet vad de motsvaras av i meter eller kilogram. Finland övergick till metersystemet under åren 1886–1892 och i och med detta föll de gamla måtten och vikterna ur officiellt bruk. Flera av dem har dock levt kvar i människors minnen och vardagsbruk ännu långt efter detta. Måttens och vikternas värld är brokig och komplicerad. Timme, tjog, tunna. Om mått och mätande är en handbok som behandlar olika måttsystem och hur de utvecklats och förändrats under århundradenas lopp. Boken tar upp mått och mätande ur flera olika synvinklar. I bokens åtta kapitel behandlas förutom längdmått, ytmått, rymdmått och vikter, även tidsmätning, stycketalsräkning, penningväsendet och klädstorlekar. Därtill innehåller boken en alfabetisk ordlista över olika termer och begrepp som har att göra med mått och mätande. Den föreliggande boken är en något redigerad version av den finska utgåvan Tiima, tiu, tynnyri som sedan år 2003 getts ut i sju upplagor.