Vad betyder universitet och högskolor för Sverige i en tid av ökat omvärldsberoende och växande global konkurrens?

Under slutet av 1900-talet expanderade utbildning och forskning stort. Högskolan skulle ge möjlighet till utbildning i hela landet och utrusta enskilda människor med nya kunskaper. Men högkolan har byggts ut också för att förbättra Sveriges ekonomiska prestationsförmåga, och utbyggnaden har väckt förhoppningar om ny tillväxt i regioner och på platser runtom i landet.

Denna bok visar dock att förväntningarna varit svåra att infria. Kunskapssamhället verkar snarare präglas av geografisk koncentration, där de redan starka regionerna växer sig ännu starkare medan de mindre går tillbaka. Allra störst avkastning ger den kunskapsbaserade ekonomin i Stockholm. Även internationella erfarenheter visar att forskning och utbildning ger de tydligaste industriella effekterna när utbyggnaden sker i städer med mer än en miljon invånare.

Detta är dåliga nyheter för ett glest befolkat land som Sverige. Men författarna visar också att kunskapssamhället kan formas. Genom samordning av insatser inom flera politikområden kan man på vissa platser skapa den kritiska massa som krävs. Kultur och ett rikt lokalt samhällsliv är avgörande för framgång i den näringslivsomvandling som sker.

Boken bygger på ett svenskt forskningsprojekt som genomförts i samarbete med forskare från en rad universitet i Europa och USA.

Sverker Sörlin är professor och direktör vid Institutet för studier av utbildning och forskning, SISTER, i Stockholm. Gunnar Törnqvist är professor i ekonomisk geografi vid Lunds universitet.