Miljöhistoria är en ny riktning inom historieskrivningen. Den har uppstått ur den växande insikten att miljön är en nyckelfaktor i alla samhällen och kulturer. Medvetandet om att också vår livsmiljö har en historia växte fram i USA på 1970-talet och slog sedan rot i Frankrike genom den s k Annales-skolan.

Bokens första kapitel - Öar, Landskap, Städer - handlar om historiska förlopp i miljön, om omvandlingen av det globala landskapet genom årtusenden, den globala trafiken av grödor, djur, sjukdomar och människor, om lokala kollapser av ekosystem och försörjningen i Etiopien, Mexiko och Danmark, uthålligt bruk av skog i Japan genom århundradena, om städernas tillväxt och miljöpåverkan, från de kinesiska dynastiernas brandskattning av undersåtarna och deras miljö till millenieskiftets Los Angeles år 2000 där det författarna kallar "rädslans ekologi" härskar bland miljondollarvillorna i Malibu och Bel Air.

De följande kapitlen - Problemen, Medvetandet, Historien - handlar om hur miljön hanterats i samhället och hur den formats i människors tankar och idéer. Här diskuteras inte bara miljöproblemens och resurshanteringens historia och miljörörelsens utveckling utan också religion, etik, naturskydd och politik. Här behandlas också den fråga som kanske är allra mest brännande i den miljöhistoriska forskningen: Är idén att bevara naturen en skapelse av kulturen? Är den rent av en idé skapad av industrisamhällets värderingar? Och i så fall, vad ska vi bevara? Kan vi välja natur? Eller vet naturen alltid bäst själv?

Jorden en ö är den första boken på svenska skriven direkt för svenska läsare om ämnet miljöhistoria. Miljöhistoria snuddar vid många ämnen: geografi, etnologi, historia, idéhistoria och ekonomisk historia men även inom jordbruks- och skogsutbildningar börjar man mer och mer studera vår miljös historia.