»We may all be netted together«. 150 år efter att Charles Darwin publicerade sin banbrytande studie av evolutionen kunde man tro att denna sanning, att vi alla hör samman, skulle vara lika etablerad som någonsin Einsteins relativitetsteori eller Newtons lag om tyngdkraften. Men så är det inte alls. Svenskar tror mest på Darwin, amerikaner nästan minst, bara en tredjedel av dem ser vår närhet till aporna som bevisad.
Hur kunde det bli så? Och varför tvekade Darwin så länge med att publicera sina resultat? Kanske förutsåg han vår klentrogenhet. I sin personliga essä söker Sverker Sörlin svaren såväl hos Darwin själv och hans tid som i vår egen.