Den tredje och avslutande samlingen i ett lyriskt projekt, som tog sin början i Drift och fortsatte med Irr. Utgångspunkten för böckerna är Odysseus irrfärder från mötet med Nausikaa till hemkomsten.
Denna sista del är en fantasi kring den provençalske trubaduren Peire Vidal, vars skrävliga lögnaktighet passar jössehäringen Smedberg väl.
Det är inte varje dag Sverige får en ny betydande diktare på 54. Sven Smedberg heter han Sven Smedberg är en diktare i den stora modernistiska lärda traditionen från Ezra Pound och Eliot. I svenskt sammanhang kan man läsa honom tillsammans med Ekelöf (Grekland) och Lindegren (musikteatern), även om det snarare är en förbisedd poet som Sven Alfons han påminner om. Men Smedberg är först och främst ytterst originell Jag har upplevt hur Drift, den förra boken, har levt i mig och för varje ny läsning har öppnat sig mera. Och likadant kommer det att gå med Irr, det är inte en bok man snabbt blir färdig med. (Poul Borum i Kvällsposten om trilogins andra del, Irr.)