År 2011 fick teknikämnet nya kurs- och ämnesplaner för både grundskolan och gymnasiet. Men hur ska de nya läroplanerna i teknik förverkligas i praktiken? Hur kan skolledning och lärare utveckla teknikundervisningen så att ämnet teknik blir intressant, relevant och viktigt för alla elever? Och vilka pedagogiska metoder, vilken inlärningsmiljö, vilka läromedel och vilken attityd till uppgiften skulle kunna underlätta detta?
Läs mer
Teknikutbildning för framtiden redovisar forskningsbaserad information och idéer om just detta. De femton författarna är alla verksamma lärare, de flesta med lång erfarenhet av teknikundervisning i grundskola och gymnasium. Boken bygger på den forskning som bedrevs inom en teknikdidaktisk forskarskola för lärare under åren 2008–2011 av Högskolan i Gävle, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet. Den är avsedd att användas i lärarutbildningen och av yrkesverksamma lärare, och innehåller instuderingsfrågor som riktar sig till både blivande och aktiva lärare.
Om författarna
Sven Ove Hansson är professor i teknikens filosofi vid KTH, ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och tillträdande ordförande i det internationella Society for Philosophy and Technology.
Edvard Nordlander är professor i elektronik vid Högskolan i Gävle och har en gedigen erfarenhet som ingenjörsutbildare. Hans intresse för teknikdidaktisk forskning har sin rot i den sviktande rekryteringssituationen för högre teknisk utbildning.
Inga-Britt Skogh är docent i pedagogik och föreståndare för forskarskolan Teknikutbildning för framtiden. Hon arbetar med teknikdidaktisk forskning och tekniklärarutbildning vid Vetenskapens Hus, som drivs gemensamt av KTH och Stockholms universitet.
Lars Adiels, Håkan Ahlbom, Ylva Bjelksäter, Eva Hartell, Helena Isaksson Persson, Patricia Kingdon, Jan-Erik Krendel, Per Norström, Lennart Rolandsson, Gunilla Rooke, Anna Stenkvist och Joakim Svärdh är lärare som deltagit i forskarskolan Teknikutbildning för framtiden.