”Min personliga utveckling mot essäskrivandet handlar om kriser som fört mitt skrivande i riktning mot essän, betraktad som en bland- eller hybridform med inslag av mer eller mindre tillfälligt skrivande, hugskott som kan påminna om journalistiken. Den andra polen i essäskrivandet utgörs någonting mer envetet och undersökande, prövande, cirklande, vägande, mätande, för att se vad orden och tankarna egentligen är värda. Ett ständigt frågande som försöker penetrera ett visst kunskapsområde.”

Jag skriver för att minnas och för att glömma är ett försök av Sven-Erik Klinkmann att utifrån personliga erfarenheter av att skriva essäer nå fram till en överblick över essäskrivandets villkor, dess möjligheter och begränsningar och dess anspråk på sannigsenlighet. Ett avsnitt i boken handlar om den finlandssvenska essäistikens utveckling.