I stadslandskapet manifesteras människans makt över naturen. Staden är dynamisk; den skapas och omskapas ständigt i takt med förändrade politiska och kulturella ideal. Dess olika miljöer används medvetet och omedvetet för olika typer av lärande. Skolgården och slottsparken kan fungera som budbärare med pedagogiska avsikter för både barn och vuxna, gallerian kan ses som ett klassrum och detaljhandeln som kunskaps- och kulturformande faktorer. När olika grupper intar det offentliga rummet uppstår nya mötesplatser och samspelsmönster. Ser det sociala samspelet likadant ut i förorten, på handelsgatan och i innerstaden? Hur och när tar exempelvis unga kvinnor staden i besittning?